Hur spelet kom till

Det började för sådär en 30-35 år sedan. Harry Rilbe, dåvarande professor i fysikalisk kemi, hittade på spelet “korsord”, som han spelade med sin fru och två barn. I korsord hade varje spelare en spelplan med 6×6 rutor, och i den skulle man skapa ett korsord genom att i tur och ordning välja varsin bokstav som alla måste skriva in på sin spelplan. När spelplanerna var fyllda räknade man ihop poängen.

Såhär långt är idén inte särskilt unik. Söker man på nätet hittar man snarlika varianter både här och där. Oftast har de bara 5×5 rutor på spelplanen, men i alla fall.

Det som gjorde korsord lite unikt var att Harry, som var matematiskt lagd, tyckte att orden borde belönas med kvadraten av ordlängden, och inte bara med ordlängden rakt av, som i alla de andra spelen. Alltså gav han t.ex. ord med fyra bokstäver 16 poäng, och ord med sex bokstäver hela 36 poäng. Harry tyckte att det var vettigt att belöna lång ord litet extra, eftersom de är så mycket svårare att lyckas med.

Ett av Harrys barn heter Kjell. I sjätte klass började Kjell leka med att klistra ihop geometriska figurer av papper. Det blev till en sorts hobby, som nog kulminerade under gymnasietiden med en “monsterfigur” bestående av 504 liksidiga trianglar och 24 L-formade bitar.

Någonstans på vägen, gjorde Kjell de platonska kropparna. En av dessa är ikosaedern, bestående av 20 st liksidiga trianglar. Kjells mamma Birgit tyckte att dessa former skulle vara trevliga att använda som tärningar, och det tyckte Harry också. Harry satte igång att räkna bokstäver i dagstidningar och konstruerade en uppsättning med fyra 20-sidiga tärningar med en bokstav per sida. Tillsammans provade familjen olika regler för hur man fick kasta tärningarna, och så småningom utkristaliserades de regler som nu gäller i Korso.

Korso har finslipats genom åren och nu känner vi att vi är klara! Vi har lagt stor möda vid att få spelreglerna kortfattade, tydliga och lättlästa. Nu hoppas vi att många ska få glädje av att spela Korso och dela sina erfarenheter med oss.

Hör gärna av er!

Att ge ut ett spel

Någon gång på åttiotalet tyckte familjen Rilbe att det skulle vara roligt att dela med sig av sitt kära korsordsspel. Av olika skäl valde de att försöka tillverka och sälja spelet själva. Pappa Harry hade sedan tidigare ett företag Ingenjörsfirman Gradient för att hantera intäkter från hans patent, och det fick bli värd för utgivningen.

Det visade sig ganska snart att det skulle bli väldigt dyrt att tillverka tärningarna. Därför bestämde de sig motvilligt för att ge ut spelet utan tärningar.

Familjen formgav själv både spelplansblock och en förpackning. Det här var innan hemdatorerna kunde så mycket, så det blev tuschritade original. Varje spel innehöll ett block av vardera storlekarna 6×6, 8×8 och 10×10 rutor, samt ett blad med spelregler. Förpackningen var av enklare typ, liknande dem som butikerna brukar slå in t.ex. strumpor eller tröjor i vid jul.

Försäljning till butiker visade sig vara näst intill omöjligt. Det blev bara några få exemplar sålda den vägen. Men sedan hittade familjen Pogo Pedagog som gav ut läromedel. Pogo sålde så småningom slut på första serien om 3 × 1 000 block. På grund av dalande försäljning och ett tråkigt missförstånd med ett tryckeri lades utgivningen ner.

Detta kunde ha varit slutet för Korso, men tanken att ge ut Korso komplett med tärningar kunde familjen inte riktigt släppa. Efter många års halvhjärtade försök att hitta billigare tärningar föll slutligen under våren 2007 valet på ett brittiskt företag. Det var fortfarande höga kostnader, men lusten att ge ut spelet hade vuxit sig allt starkare. Under våren och sommaren 2007 valdes leverantörer för övriga delar.

Under hösten 2007 pågick arbetet med formgivning och de sista detaljerna i spelreglerna för fullt, och slutligen kunde den sista delen, förpackningen, tryckas i mitten av november 2007. Äntligen klart!

Nu hoppas vi att många ska få glädje av att spela Korso och dela sina erfarenheter med oss.

Hör gärna av er!